Jag är så glad! Mina båda barn har börjat hänga med mig på kortare joggingrundor. 10-åringen och jag har sprungit under ett års tid ungefär, menb nu på landet har han velat springa lite mer regelbundet. Och lillebror på 8 år har också velat börja.
Här på landet har vi två infarter till huset och springer man runt dem så är ett varv 750 meter. Det är så som jag själv började springa en gång i tiden på 70-talet med min mamma och pappa. Och nu frågar killarna själva om att de vill springa på kvällarna med mig. Så skoj! Själv har jag gjort mina rundor på morgonen nu under sommaren.
Vi började med 3 varv respektive 4 varv. Och nu senast sprang de 5 varv respektive 7 varv. Alltså 3,75 km respektive 5,25 km. Tempot är lugnt och vi hinner prata om en massa saker under tiden, så det blir en fin stund tillsammans också.
Det här med att träna tillsammans är så skoj tycker jag. Om du undrar hur jag gjort för att få dem med mig, så har jag inte gjort något alls – förutom att träna själv, berätta hur skönt jag tycker det är att motionera, hur bra det är att springa, hur fint man/jag mår, hur skoj det är att känna att man/jag orkar och är stark… Och nu vill de själva. Så vi skapar en fin stund tillsammans där det viktigaste är att umgås och ha en skoj stund när vi joggar. Och jag är så glad – så länge som de nu vill fortsätta träna med sin ”gamla” mamma.
