Jag har skrivit om det förr, och jag vill skriva om det igen. Det här med att ”unna sig” något. Vad är det vi unnar oss?
Jag hör ofta exempelvis att ”jag åt en påse godis, för det är jag värd” och ”nu när jag jobbat så hårt så unnade jag mig en stor pizza extra allt”.
Att unna sig är för mig att ge sig själv en belöning. Det är förknippat med något positivt. Men nästan alltid är det som vi unnar oss skräpmat, snask eller godis. Eller alkohol.
Vi knyter alltså positiva känslor till skräpmaten. Skräpmaten lyfts till skyarna. När man riktigt ska unna sig något och ge sig själv en belöning, då ger man sig själv… skräp! Varför inte unna sig något som både kropp och sinne mår bra av i det långa loppet också? Och som inte bara göra tungan lycklig för stunden? Varför straffa sig själv på lång sikt och förklä det i att man unnar sig något?
Ät gärna din glass, pizza eller vad du vill och njut av varje tugga. Men knyt inte ihop det med att unna sig. Och skyll inte på att man ska unna sig glass bara för att tungan är sugen på sött, och sockerråttan i kroppen är på jakt. Se istället att du väljer att gå tungan och sockerråttan till mötes genom att äta det du vill. Eller för att du är sugen. För att du vill ha det. Men du och din kropp är helt klart värd något mycket ”bättre” än skräpmat när du verkligen ska unna dig själv något.
Jag tycker man kan unna sig något som gör en gott – både kropp och själ – både nu och på lång sikt. Något som ger en skön känsla i kroppen. Inte bara ett sockerrus. Det kan vara en massage, lugn promenad, sköna yogarörelser, en löptur på stranden, lekstund med barnen, läsa en god bok, möte med en nära vän, tufft träningspass, bastubad, varm dusch, fotmassage, stund framför öppna brasan…
Någon kanske tycker att jag märker ord, och det gör jag kanske. Men jag tror verkligen att de ord som vi väljer när vi tänker och när vi uttrycker oss ger känsloavtryck i våra sinnen. Säger vi alltid att vi unnar oss snask, godis, skräpmat så knyter vi till slut ihop dessa livsmedel med den högsta belöningen. Det samma gäller våra barn – de lyssnar på det du säger (även fast man verkligen inte tror det ibland…).
Äter vi istället det vi vill – även om det är skräp – och inte knyter så himla mycket starka känslor till det så passerar det mer förbi hjärnan obemärkt. Det blir ingen hang-up. Ni som lyssnat till härliga Mia Törnblom vet – assa eller dissa…
Det kan vara att man äter lite glass för man är sugen på det och SEN… ska jag UNNA mig något – jag tar en HÄRLIGT PROMENAD! Jaaaa! Javisst, jag överdriver så klart lite, men du förstår nog vad jag menar.
Ha med dig detta under julens dagar överösta med godsaker. Fundera på hur du pratar om mat och motion, snask och nyttigheter. Kanske du kan ändra något direkt?
Så: unna dig saker som du mår bra av – både nu och på lång sikt. Because you´re worth it!
